Midsommar

Om en dryg vecka är det Midsommar – ett firande som jag med försiktig tvekan ser framemot. Visserligen har jag efter snart tjugofem år i Sverige lärt mig att tycka om, ja, nästan längta efter hela härliga sillpaletten och åtminstone två välkylda snapsar – helst från Skåne. Men jag tycker att midsommarafton också representerar lite av ett samkväm då firandet ganska lätt går överstyr – om man tappar gardet och låter sig överserveras.

Vi har ännu inte bestämt var eller hur vi tänker fira Midsommar. Kanske blir det en rätt stillsam historia på någon brygga längs kusten.

Att fira med Elle känns viktigt och även om vi i dagsläget inte vet hur, var eller med vem vi firar denna traditionstyngda helg med, hoppas vi ändå på vackert väder och en fin midsommarstång att dansa små grodorna runt.