Tipstack till Melky.

Läste precis den här artikeln som berättar om hur vi med hjälp av forskning i framtiden skall kunna dra nytta av outnyttjad datakraft, nätverkskapacitet och få tillgång till fler sökbara databaser genom att skapa sak “grids” eller täta, finmaskiga nätverk mellan miljoners miljoner datorer.

Som trogen Mac-användare vet jag att vi sedan några år i själva operativsystemet har programmet Xgrid som låter oss koppla ihop flera Apple-datorer för att öka datorkraften vid tyngre beräkningsoperationer. Har aldrig testat det – men det låter ju ganska spännande att man utnyttjar prylar som annars kanske bara står och dammar större delen av dygnet.

Fast å andra sidan känns mänsklighetens eviga jakt på effektivitet lite stressande. Och frågan är om denna grid kommer oss vanliga användare till nytta eller om det blir multisarna som har störst glädje av det.

Imorse fick jag ett litet spel under färden till skolan. Vilseledd av det vackra vädret från köksfönstret, tog jag för givet att det i mitten på mars skulle vara varmare i solen än de tre grader som termostaten (som står i skuggan) berättade om. Icke.

Jag svor som en tok halva vägen till skolan och stackars Elle förstod för kanske allra första gången att pappsen var riktig tokless på det iskalla vårvädret och att en flytt till solen börjat gro (igen).

Träffade Mango Girl i helgen och hennes fråga om varför vi inte flyttar till Kalifornien har ekat som om mitt huvud var tömd på allt annat än just den frågan. Jag har inget bra svar. Men jag kan berätta att ett frö är sått – även om det istället kanske blir Hawaii eller något annat ställe där solen inte bara lyser (vilket den ju redan gör alltför sällan här) utan också värmer.

Nej, Sverige är inte tillräckligt vackert för att motivera den grad av masochism som krävs för ett drägligt liv här.