Här kommer en liten solskenshistoria – mitt i ösregnet.

Sent igår kväll fick jag ett märkligt SMS. Det stod att någon hittat en kamera och avsändaren undrade om den var min. Eftersom jag precis tappat bort min fickkamera (på väg från Elles skola) blev jag ju jätteglad.

Samma dag som jag tappade bort kameran hade jag fått ett SMS med en viktig leveransadress i. Men texten var så liten att jag inte kunde läsa den.

Hm, tänkte jag – jag tar en bild på messet och importerar bilden i datorn, för där kan jag ju förstora texten – och se till att det blir rätt leveransadress! Sedan cyklade jag till Elles skola för att hämta henne – med kameran i bälteshållaren (det var en vacker eftermiddag). Någonstans mellan Västra Hamnen och Västra Skolan tappade jag alltså min kamera.

Den vänliga mannen som hittade den måste ha bläddrat bland bilderna, sett SMS:et och ringt numret i den. Och hon som tog emot samtalet måste ha känt igen innehållet i sitt mess och skickat frågan vidare till mig. En ganska osannolik men likväl solig historia.

I eftermiddag skall jag hämta kameran nära Regementsgatan. En bok skall han som hittat den få – som tack för insatsen.