Centrala/östra Tyskland är vackert. Mycket vackert till och med. Här finns tät lövskog, mjuka, böljande ängar med betande kor och hästar och sprakande gula rapsfält. Pittoreskt lantidyll, helt enkelt. Kan varmt rekommendera en tur dit. Inte minst för naturens skull.

I Tyskland älskar man mat och på krogarna vi besökte serverades större portioner än vad jag till och med stött på i supersizade USA. Vällagad, god, okomplicerad mat – som efter varje måltid fick mig att längta efter en säng och en tupplur.

Människorna jag träffade under rundresan i fd DDR, är vänliga. lite blyga och nöjda med sina liv – så här tjugo år efter återföreningen. Men, jag hörde i alla fall en tydlig röst som saknade den märkliga sociala gemenskapen som det politiska förtrycket skapade.

Hockeyfrillan lever och frodas fint i fd DDR. Kanske inte så förekommande som jag kan tänka mig att det var under 1970-talet i fd Västtyskland (där frisyren säkerligen uppfanns). Men jag såg ändå tillräckligt många praktexempel på män med underbar hockeyschnitz att det kan vara läge att UNESCO-skydda hela regionen.